Klenshyttan tidigt 1900-tal
Bilder
Klicka på bilderna för att öppna i orginal storlek.
Konceptblad 89 Grangärde
Detta kartutdrag är från tiden före landsvägen mellan Klenshyttan - Kåsen - Snöån blev byggd. Den byggdes i början på 1920-talet.
Den stig som passerar kolbulleplatsen kallar vi idag för Forvägen. Denna stig var tidigare sommarväg från Klenshyttan till Norra Hällsjön.
Det var en slitsam väg för hästforor när de skulle passera över Råmossberget.
Betydligt mera lättkörd var det vintertid då vintervägen gick över Dammsjöns is och vidare över Råmossen och myr- bäckdragen ner till Kåsen.
På Norra Hällsjöns byalags hemsida finns uppgift om en drunkning i Dammsjön. Det var Anders Andersson (f 25/2 1862 i Hjulsjö) som drunknade i Dammsjön den 22 november 1918. Isen brast då han körde hem varor till sin butik i Hällsjön.
Sökväg till beskrivning av ovanstående händelse
Norra Hällsjöns byalags hemsida - Bifurkationen i Hällsjön och lite till - sjön Hällsjön - punkt 6, drunknade i Hällsjön, övrigt
Du når Norra Hällsjöns byalags hemsida från Klenshyttans byalags hemsida under rubriken LÄNKAR.
Notera på kartan att Kronvägen var den dominerande vägen i vårt område. ABB (ASEA) var en liten fabrik.
2016-03-30 Jan Gezelius
Från höger ladugårdsförmannen Emil Larsson 1869-1956, hans hustru Johanna 1859-1928, dottern Karin 1900-1974, dottern Augusta 1895-1979 och sonen Alfred 1902-1985. Husets adress är idag Kolgårdsvägen 6.
Johanna och Emil vid middagsbordet.
Hit till Björkudden flyttade familjen Larsson när detta hus var nybyggt år 1936.
Alfred gräver en ny vattentäkt på Björkudden i början av 1960-talet.
Potatisupptagning 1930.
Augusta och Karin Larsson skakar mattor.
Thors köttbil.
Alfred Larsson (sittande) och Elis Jansson, fotograferat år 1915 av O. Hahne.
Tidningsartikel Norsbacks-Johanna.
Okänd, Okänd, Norsbacks-Johanna, hennes son Manne.
Ej helt klartlagt att detta är Norrbacks-Johannas hus. Johanna och hennes son Manne samt okänd man.
Klenshyttans gamla skola med lärarbostaden till höger. Barn från såväl Klenshyttan som Skeppmora by gick I denna skola.
Flickan I tredje raden, nr fyra från höger, är Mathilda Gezelius (vit krage) född 1886. Mathilda är farmor till Jan Gezelius. Läraren heter Thor Höglund. Fotot är från cirka 1896.
Klenshyttans nya skola, den gamla syns uppe till höger. Denna bild är ett vykort utgivet av handlare Werner Bleckert. Fler vykort finns med I denna bildsamling.
Baksidan av vykortet.
Sittande till vänster Maria Melin, systerdotter till Daniel Erik Persson som star I mitten I bakre raden, till höger om Maria sitter hennes mor Karolina, brevid Karolina okänd. Sittande till höger är Emma Kristina Gezelius, född 1853. Bakom henne står dottern Mathilda Gezelius. Mathilda blev 1909 mamma till tvillingpojkarna Eric och Knut Gezelius. Brevid Mathilda står Daniel Erik Persson och till vänster om honom står en bekant till familjen Gezelius, Tekla Engblom. Fotot är från cirka 1907.
Metare 1918, Eric och Knut Gezelius, 9 år gamla.
Erik och Knut födde upp kaniner som hjälp till familjens försörjning. Pojkarnas mor, Mathilda, ingick i en syskonskara på fem, födda mellan 1875 och 1888. Fadern hette Jan Erik Gezelius (1843-1893). Familjen flyttade från Gonäs till Klenshyttan.Eric och Knut växte upp tillsammans med sin mor och mormor. Pappan till pojkarna ”stack” till Amerika innan barnen föddes och står som ”fader okänd” i kyrkoboken. Efter senare års efterforskning återfinns han i Chicago, död och begraven där 1947.
Stora virkestravar söder om järnvägsstationen i väntan på att lastas på järnvägsvagnar.
Massavedslastning, Gunnar Dalebjörk (Persson) till vänster, och Axel Karlsson.
Vykort över Klenshyttans station. Kortet är från tiden före riksvägen byggdes i nuvarande sträckning. Nuvarande Klenshyttevägen var då väg för trafik mellan Ludvika och Grängesberg. Lönnen till vänster om stationshuset är betydligt större idag. Till höger sitter fyra kvinnor, två av dem har småbarn i famnen. Vilka kan de vara?
Hyttan på 1930-talet, förfallet har börjat. Till höger ses vajrar till linbana för transport av kol från det stora kolhuset, skorstenen tillhör ångmaskinen. På taket till en låg byggnad står skogvaktare Gustav Hultberg.
Vykort över hyttan. En hel del byggnadsdelar har tagits bort, jämför med förra bilden.
En vinterbild över byn, till vänster det stora kolhuset. Nere till höger mindre kolhus tillhörande släkten Andersson i Snöån. Bilden är tagen från det stora slaggvarpet, se nästa bild.
Slaggvarpet, under 1950-talet fraktades i stort sett varpet bort och användes till bl a vägbyggen. På åkern, Norr Lindorna, betar Pernolfs (tidigare Jansson) kor.
Vykort över Bergsmansgården.
Bergsmansgården i vinterskrud.
Tåg passerar byn.
Tidningsartikel, järnvägsbanken
Vedupplaget (brännved) vid kolgården.
Utsikt från Solbacken (där Kaj och Astrid bor idag). Till vänster ses taket på det nybyggda vedförrådet (se förra bilden). Till höger bakom tallen ses del av den stora logen och tröskhuset. Åkern i förgrunden är idag bebyggd med ett bostadshus. Åkern kallades för Tjurkullen.
Erik Persson (Sune Perssons far) med sin fina cykel på väg upp mot Nyckelmyran. Bakom Erik syns sädesmagasinet och bakom detta står loge och tröskhus (se förra bilden).
Gödsel kördes ut på vinterföre, här är man på väg upp till Nyckelmyran. Husen till vänster är Solbacken. Vid denna tidpunkt var Solbacken rättarbostad. Rättare Axel Ahlén bodde här med sin familj.
Stor gödselstack på Nedre Nisses åker.
Isupptagning. Isblocken förvarades i ”iskällaren” och täcktes med sågspån. Isen användes från vår till nästa vinter för att kyla mjölken.
Valter Backström kör upp ett isblock.
Från vänster Alfred Larsson, Anna Karlsson (Frans-Anna) och Tore Persson. Anna var föreståndare för mjölkkammaren och försäljning av mjölk till bybor. Mjölkkammaren är den vita byggnadsdelen till höger.
Frans-Anna och Emil Larsson på stallbacken, i bakgrunden till höger ses sadelkammaren. Läs om Frans-Anna och hennes man i tidningsartiklar nedan
Tidningsartikel, Johan Persson berättar.
Tidningsartikel, Frans Karlsson berättar.
Vykort, utsikt från Dammsjöberget med Näsudden som sticker ut i sjön.
Vykort taget från Näsudden.
Alfred Larsson med tjuren Hero.
Bordsvisa från lantarbetarnas julfest 1932.
Skogvaktarbostället och Herrgården, däremellan syns gamla stallet på gården som i dag bebos av Roland Lilja.
Samling utanför bysmedjan. Vid framhjulet står Tore Persson (smedsdräng), bakom honom står Karl-Gunnar Fejton (smed). Till höger sitter Anders Gustav Persson ”Kusken”.
Smeden Fejton och hans hustru Tilda utanför sin lilla stuga, som låg illa till vid foten av järnvägsbanken direkt till vänster innanför vägporten. Stugans placering tyder på att den fanns innan järnvägen byggdes. Några år efter denna bild togs, omkom Fejton när han med sin motorcykel kolliderade med en bil. Kollisionen ägde rum i vägkorset vid Herrgården. En minnesbild från 1950-talet är att Fejtons Tilda försörjde sig på att väva och sälja mattor.
Skogvaktarbostället, så såg huset ut innan ombyggnaden i mitten på 1950-talet.
Tvättplats vid Dammsjöns utlopp.
Tore Persson och Erik Bergman går vall med ”middagskorna”, som skulle hem för mjölkning mitt på dagen.
På startlinjen
Bandyspelare på Dammsjöns is.
Sotarna Tore Persson och Alfred Larsson, arbetsuppgifterna varierade med all tydlighet.
Tore Persson sotar på Ekorrbacken.
Kalas på Ekorrbacken. Från vänster Ivar Eriksson, Gustav Janson, Erik Persson, Erik Bergman, Erika Örtlund och framför henne maken Karl, Tore Persson och Elis Jansson. Förmodligen fyller Karl Örtlund år.
Örtlunds son Gösta står utanför husen på Ekorrbacken och drar en låt på spelet.
Våren 1931. Nedanför Ekorrbacken har ”riksvägen” börjat torka upp efter vintern. Bakom bilen finns en damm som var tvättplats för boende i denna del av byn. Nere till höger syns hyttstugan. Under åren 1911-1929 föddes här tio barn till makarna Helga och Oskar Holmkvist.
Ett antal personer framför Kolapussen. Från vänster Elis Jansson, Frans Karlsson, Erik Bergman, Sten Bleckert, Helge Bergman, Åke Jansson, Gustav Jansson, avmätare Olle Ingrids från Dalafloda, skogvaktare Gustav Hultberg. Framför från vänster Britta Svensson, dotter till grosshandlare Johan Svensson samt Birgit Hultberg, dotter till Gustav Hultberg. I bakgrunden ses till vänster det stora kolhuset, därefter Liljas stall/ladugård, som totalförstördes vid brand 1990. Till höger därom ses gaveln (vit) på Hammars stall. Hammar var en dåtidens åkare som åtog sig körsysslor med hästar. Manskap till Hammar bodde i huset ”Hammars”.
Vägkorset i byn med det stora kolhuset i bakgrunden och minnesstenen, när vägen till Snöån byggdes, ses till höger under rönnen.
Vid busshållplatsen och framför minnesstenen ses från vänster Anders Persson, Gösta Ahlén, Bertil Holmkvist (ett av de tio barnen i Hyttstugan) och Holger Ahlén.
På samma plats som förra bilden. Från vänster Hubert Pettersson, Olov Backström, Tore Eriksson, bakom honom Erik Dalebjörk (Persson), bakom Erik ses Alvar Johansson. Verner Backström sitter som nummer fyra från vänster, bakom Verner står Gunnar Karlsson (Frans-Gunnar), längst till höger sitter Karl Johan Karlsson Fall. Han kallades för ”Karlpersingen” eller ”Mysingen”. Han var ungkarl och bodde på olika platser i byn bl a i en koja i Dammsjöbergets sydsluttning nära Timmerviken. Hans sista bosättning i byn var en liten stuga väster om järnvägen och sydväst om Hyttbäcken. Denna lilla stuga var en del av en nutriafarm som drevs av bröderna Sjögren i Hammarberget och Artur Kvist. I början av 1930-talet fick ”Karlpersingen” ett arv från Amerika på 10 000 dollar. Han ekiperade sig i nya kläder där bl a en överrock med skinnkrage ingick. Många s.k. vänner dök upp och många turer till Laxbrogården i Kopparberg bidrog till att arvet snart var slut. Han slutade sina dagar på Rävsnäs ålderdomshem.
En ung Bertil Holmkvist, född 1914 och dog i brusten blindtarm 1935. Familjen Holmkvist bodde kvar i Hyttstugan vid denna tidpunkt.
Britta Svensson och Bertil Holmkvist.
Kooperativa, där även bensin fanns att köpa. Till vänster bortom affären ses grosshandlare Johan Svenssons lager/garage.
Agnes Häll, mor till Sally Norman. Kooperativa föreningen hette Thor.
Fiskafänge, från vänster Oskar Holmkvist (Hyttstugan) okänd, okänd och Johan Svensson.
Bleckerts affär. Makarna Edit (f 1892) och Werner (f 1891) Bleckert drev denna affär under åren 1915 till 1969. På verandan till vänster står Edit, i mitten sonen Sten (f 1913) och till höger Werner.
Interiör från butiken. Sten Bleckert i tidsenlig klädsel.
En väggalmanacka från 1958.
Bleckerts godisautomat. Från vänster Bernhard Pettersson (1889-1956), Ulla Bleckert (f 1925), Ingegärd Eriksson (f 1922), Helge Bergman (f 1912). Ingegärds far, Erik Eriksson var arrendator på gården, i bakgrunden (idag Lilja).
Bakom Werner Bleckert ses del av den Bergsmansgård som inte finns idag. Se kommande bilder.
Anna Bergman med sin cykel. Mot gaveln på huset Hammars står en lättviktare av märket Monark. I bakgrunden ses två av husen till den förvunna Bergsmansgården, kallad ”Perols”.
Här har Alfred varit med kameran på taket till Bleckerts affär. I förgrunden Hammars, till höger om Hammars finns en liten byggnad där Bleckert sålde bensin. Övriga byggnader på andra sidan vägen tillhörde Perolsgården. Vid denna tidpunkt var det fyra lägenheter vid Hammars. I mitten av 1950-talet byggdes Hammars om till två lägenheter. Ombyggnaden utfördes av ”bolagssnickarna” Helge och Erik Bergman. Helge och Erik byggde om alla Grängesbergs Grufaktiebolags hus, såväl i byn som på arrendeställena. Slaggudden heter udden som sticker ut i sjön där en eka ligger förtöjd. Till höger ovanför taken ses en brädgård, den tillhörde Per Janssons gård (Pernolf). Längst upp till höger ses några byggnader, Skommarns, dessa återkommer på bilder senare. På en öppen plats på andra sidan vägen syns några stenar. Här stod en loftbod som tillhörde Hammars, se nästa bild. Denna bild är från cirka 1942.
Mellan dyngflaken och bilen ses Hammars loftbod. Den finns sedan slutet av 1930-talet i backen bakom Cassels i Grängesberg.
I denna stugas vänstra del växte Knut och Eric Gezelius upp med sin mor och mormor. På trappan sitter mormodern. Högra delen av huset var bönstuga eller bönkammare.
På soffan sitter Perolsgårdens ägare Daniel Erik Persson (1856-1944). Ovanför Daniel hänger en oljemålning på hans bostadshus. Konstnären har stått på vägen mot Kooperativa när verket skapades. Daniel var starkt religiös och prioriterade detta före att driva gården. Underhåll av gården och skogsbruk gick med knapp styrfart. Gården var mycket förfallen vid hans bortgång 1944. Läs i PDF-fil ”Daniel Erik Persson” om arvsskiften, köpebrev, bouppteckningar i släktens historia. Sist finns det köpebrev där dödsboet sålde egendomen till Grängesbergs Grufaktiebolag, vilket definitivt utraderade denna bergsmansgård. Namnet Perols kommer säkert efter Daniels far Per Olsson, men i talspråk har hörts ”Perors”.
En fin bild på Daniels hus. På gårdsplanen mellan ”Perors” och Hammans står Ida Bergman, född Åberg (1889), bredvid henne en liten flicka av norrländskt påbrå. Hon bodde också vid Hammars liksom Ida. Ida bodde där i drygt 40 år och fick tillsammans med sin man Karl Johan Bergman sex barn, Helge, Erik, Kalle, Anna, Maja och Rut.
Systrarna Augusta och Karin Larsson passerar ”Perors”. Mellan de båda bostadshusen syns snickarboden. Här lärde sig Knut och Eric att hantera snickarverktyg. Snickarboden står ovanpå en jordkällare. Denna källare använder Hasse och Anna-Carin idag.
Ett fotbollslag i början på 1920-talet. Främre raden, från vänster sitter Eric Gezelius, Anders Persson och Maxim Jansson. Bakre raden, från vänster står Bertil Holmkvist, okänd, Knut Gezelius, okänd, Alvar Johansson, Tore Persson och Gustav Jansson.
Tre flickor, Birgit Aldén (Hultberg), Maja Gezelius (Bergman) och Britta Svensson.
NTO-lokalen i vinterskrud. NTO-rörelsen hade ett starkt fäste i Klenshyttan. Läs gärna PDF-filen ”Studiebasunen påsknumret 1932”. Studiebasunen utgavs av den lokala NTO-styrelsen i byn. Innehållet har en humoristisk ton.
Gäster på besök i NTO-lokalen.
Moshippa i lokalen 1929.
På trettondagsafton gick en grupp från den lokala NTO-rörelsen runt i byn, ”Judas med pungen” spelades av Ivar Eriksson. Gruppens ärende var att gå runt i byn och samla in brödkakor, godis, frukt m m för att helgen efter ordna med barnkalas för byns alla barn.
Den lokala teatergruppen gav föreställningen ”Fädernearv”. Bilden är från 1928. Många är kända på denna bild, nämner bara Alfred Larsson längst fram till höger.
Barntemplets pojkslöjd, från 1928. Längst bak står ledarna Knut och Eric Gezelius. I dagens samhälle skulle man kunna kalla Knut och Eric för fritidsledare.
Barntemplet på sparkutflykt till Hällsjön.
Barntemplet på utflykt 1927. Flickan i mitten längst fram är Sally Norman (Häll). Dragspelaren är Anders Persson och längst bak till vänster står Eric Gezelius.
Spårläggning år 1930. Till vänster Knut och Eric Gezelius, i bakgrunden till höger ses Dammsjöberget.
Denna festplats fanns efter vägen mot Blötberget, på höger sida mitt emot det nedlagda sågverket.
Gunnar Karlsson, son till Anna och Frans Karlsson.
Mycket folk utanför lokalen i samband med skidtävling.
Rensning av rovland på en av Finnfallsåkrarna. Bakre raden från vänster, okänd, Elis Jansson, Anders Persson, okänd, Alfred Larsson, okänd. Främre raden från vänster, Augusta Persson, Albert Johansson, Tora Persson, Augusta Larsson, Lilly Persson, Emma Andersson, Elna Andersson, okänd, okänd, Anna Karlsson (FransAnna).
Rovorna förvarades på detta sätt i en så kallad rovstuka, som täcktes med jord. Rovorna hämtades hem under vintern och gavs till korna som extra näringstillskott. Från vänster Gösta Ahlén, Gunhild Nilsson, Bernhard Pettersson, Per Gustav Jansson, Erik Dalebjörk (Persson), Holger Ahlén och Alfred Larsson.
Säd bärgas på Nyckelmyran. Med liarna längst bak från vänster Per Erik Danielsson, Karl Örtlund, Karl Johan Häll (farfar till Sally Norman). Längst fram från vänster Lilly Persson (moster till Sally), Maxim Jansson, Augusta Larsson, Elis Jansson, Emma Andersson, Augusta Persson. Fotot från cirka 1918.
Höbärgning på Nyckelmyran.
Rejäla lass på väg hem till byn.
Elis Jansson, längst bak, och Ernfrid Häll plöjer.
En bild tagen från Ekorrbacken år 1923. Ett flertal personer finns med på bilden. Den lilla familjegruppen nertill i bildens mitt är Bernhard Pettersson, hustrun Erna och sonen Hubert. Till höger om familjen Pettersson, hitom tvättstugan, syns ”iskällaren” där is för mjölkkylning förvarades.
Timmerlass, ”På väg till Snöån” står det under bilden.
Timmerlass på modernare sätt, bilden från cirka 1937. Lastbilsåkaren är Erik Andersson i Nissbo. Sonen Bengt driver fortfarande detta åkeri.
Vårflod
Lastbilen från Högfors hämtar överblivet kol från kolhuset i början av 1930-talet. I mitten står en Klenshyttebo, Sven Jansson (Mas-Sven). Han flyttade från Klenshyttan till Silvhyttan. Sven var begåvad med en bra sångröst och hans sång kunde höras under arbetet i skogen.
Eric Gezelius på söndagstur med en grupp unga kvinnor. Från höger Elvan Nordström, uppväxt i Backtorpet, Linnea Killander vars föräldrar förestod Kooperativa under en tidsperiod på 8-10 år, Valborg Eriksson, Gerda Eriksson, okänd, okänd.
Anders Persson med dragspel och Bertil Holmkvist med lånad fiol.
Tvillingarna, från vänster, Anna Bergman och Maja Gezelius (Bergman) födda 1921. Bilden från 1940.
Maja Gezelius (Bergman) kollar in filmutbudet. Film visades i NTO-lokalen.
Jan Petter Åberg utanför hans enkla änkemans/pensionärsboende. Han bodde här från slutet av 1920-talet till sin död 1941. Jan Petter var född 1852 på gården Munkabacken i orten Bitterna, tillhörande Västergötland. Han gifte sig år 1883 med Johanna Lovisa Andersdotter. Johanna var född 1855 i Björkhyttan, Lindesberg. Paret fick åtta barn varav två dog som små. Ett av barnen är Ida Bergman (Åberg). Jan Petter är följaktligen morfar till Idas sex barn (syskonen Bergman). I bildens vänstra kant syns gaveln på ett hus, Skommarns. Se nästa bild.
I slutet av 1920-talet flyttade Mathilda Gezelius och hennes söner Knut och Eric in i detta hus, Skommarns. Efter moderns död 1934 skaffade bröderna en hushållerska, Edit Persson. Eric gifte sig med sin Maja 1944 och flyttade till huset på nuvarande adress Björkuddsvägen 11. År 1959 byggde Knut om huset, taket höjdes, källare gjordes under del av huset, en mindre utbyggnad samt ny ytterbeklädnad i form av eternitplattor. Samma år gifte sig Knut och Edit. Namnet Skommarns kommer efter att huset runt sekelskiftet 1900 beboddes av en skomakare.
En oljemålning av Sven Svensson, målad 1929. Från höger ses huset Skommarns. Därefter det lilla vita hus som Jan Petter Åberg bodde i. Till vänster syns ladugården och uthus som tillhörde det lilla vita huset. Målningen ägs av Sally Norman. Det vita huset och ladugården/uthuset är borta sedan cirka 50 år. Enligt ”Protokoll och Beskrifning över en jämkningsdelning vid Klenshytte by åren 1828 och 1829” omnämns detta torp som Mattsestorp. I bouppteckningen efter Daniel Erik Persson uppges denna lilla gård inkl Skommarns som ”Annan fastighet, gård i Hällsjötäppan”.
Fotbollsmatch på bollplanen. Ser ut som att riksvägen blivit byggd nedanför järnvägsbanken.
Vid höjdhoppsställningen på fotbollsplanen. I bakre raden nummer tre från vänster är Betty Ahlén. Vid högra stolpen Birgit Aldén (Hultberg). Övriga är ej identifierade.
Ryska soldater på väg hem efter krigsslutet 1945. Soldaterna har varit tillfångatagna av tyskarna i Nordnorge. Transporterades på järnväg genom Sverige och passerade Klenshyttan.
Skogvaktare Gustav Hultberg och en del av hans manskap. Från vänster Gustav Hultberg, Bernhard Pettersson, Alfred Larsson, Per Gustav Jansson, Karl Lind, Anders Persson, Ernfrid Häll, Tore Persson, Karl Fredriksson, Erik Persson och Elis Jansson.
Nya flygplatsen byggs norr om det uppodlade området som omnämns Nyckelmyran. Det uppodlade området var cirka 35 ha. Under 1950-talet anlades där ett segelflygfält med gräsbana.